thumbnail_IMG_5607

Då vi lever med saknad

Den svåraste utmaningen i livet är att lära sig leva vidare med saknaden av någon älskad.

Då vi ständigt, i varje andetag och hjärtslag känner saknaden av den eller de vi förlorat, är en påfrestande insikt att möta och ta till sig. Därför är det av stor vikt att vi lär oss konsten att säga farväl. En smärtsam och sorglig erfarenhet, men i slutändan en del av livet.

Om längtan är en längtan till något, så är saknad en saknad, en avsaknad av någon eller något. Längtan driver oss mot ett mål, medan saknaden inte har samma drivkraft.  Saknaden är en känsla som är starkt förknippad med den situation du genom förlust befinner dig i just nu.

Saknad och längtan är ofta trogna följeslagare. Den saknad vi bär till någon eller något vi mist, lägger energi till längtan efter det som en gång var. Att låta saknad bli till en längtan som i sin tur gör dig oerhört sårbar, kan bli till starten på en depression.

Vi skapar ett utrymme i vårt inre av den eller det vi saknar, som utgjorde en viktig betydelse i våra liv. Dit beger vi oss när smärtan av förlusten blir svår. Vi skapar en parallell värld till livet som är kvar att leva, dit vi flyr i tron att behålla närheten till det som vi mist.

Även om vår strävan i livet efter en förlust är att ta oss an livet i sina nya villkor, saknar vi och det gör ont. Smärtan går inte alltid att kontrollera, att mista är känslomässigt och fysiskt svårt.

Känslan av den frånvaro i våra liv som de vi förlorat skapar, utgör ett stort tomrum och berövar oss stora värden i livet. I den stund vi går in i känslan av saknad, går vi in i den känsla av tomrum som förlusten lämnat kvar inom oss. En förtärande och svårhanterlig längtan tar vid i den stunden. Då vi upplever saknad, är det en känsla mer än att bara minnas, en stark upplevelse att möta. Vi besöker i minnet det som var vackert och bra och det är ofta de starkaste upplevelserna däri som fångar vårt medvetna jag. Dock är det mycket mer som hör till att uppleva saknad än att bevara de vackra minnena. Livet har förändrats och detta i otakt med din bearbetning av förlusten.

Hur kan vi finna en väg fram genom livet där vi kan betrakta minnen, stunder och känslor som har en stor betydelse för var och en av oss, utan att vi förlorar vägen som vi ska följa fram. Fram genom det liv som nu omger oss.

I varje upplevelse av, sorg, saknad och längtan äger vi också rätten till att leva och det med att återskapa glädjen till själva livet åter. Våra dagar av bottenlös förtvivlan, floder av tårar och övergivenhet, landar slutligen inom oss och blir en insikt om och i livet att bära med oss. Ingen eller inget vi förlorat skulle önska att beröva oss att leva vidare våra dagar fram genom livet, som de själva mist möjligheten till.

Vi består alla av våra minnen och måste därför genomleva dem. Tillåt dig att vara lycklig över att de finns där och se det som en gåva där inom dig. Att vara full av alla minnen, stunder, äventyr och berättelser, är att vara full av liv, att se det som ett värdefullt förflutet som lägger en grund till dig att kunna finna orken att leva vidare.

Tillåt dig att bära din saknad men även vara öppen för att möta nya upplevelser och nya människor, för att finna motivation och glädje över att leva.

Copy link
Powered by Social Snap