När hårda ord lämnar öppna sår

Ibland förmår vi inte behärska våra känslor och hur vi verbalt ger uttryck för dem. Då vi bär en slags turbulens av tankar och känslor i vårt inre, kan detta olyckligtvis mynna ut i hårda ord mot vår omgivning. När vi låter ett negativt kommunikationssätt få företräde i en relation med andra, kan detta påverka […]

Solnedgång

Ibland förmår vi inte behärska våra känslor och hur vi verbalt ger uttryck för dem. Då vi bär en slags turbulens av tankar och känslor i vårt inre, kan detta olyckligtvis mynna ut i hårda ord mot vår omgivning. När vi låter ett negativt kommunikationssätt få företräde i en relation med andra, kan detta påverka livet negativt och förändra våra möjligheter att leva med glädje och tillit inför livet och varandra.

Ord tenderar att ha en större makt än vad vi ibland tror. Ord har en direkt effekt på vårt humör och i synnerhet en förmåga att stanna i våra sinnen och hjärta för evigt.

Likaväl som de positiva orden sprider en glädje inom oss sker den direkta motsatsen då de negativa orden landar i oss. Dessa känslor av olika slag stannar hos oss under en längre tid.

Då man i sorgen bär en kaotisk blandning av känslor och tankar kommer våra verbala uttryck i en ström av olikheter. Allt ifrån ord som vinklar egen saknad och frustation till ord som sägs för att direkt förflytta den psykiska smärtan till annat håll. Oftast landar de sistnämnda på någon i vår direkta närhet och belastar personen med ytterligare svåra känslor att möta.

Vikten av att inte bara se sina egna känslor utan att verkligen också vara medveten om andras, är oerhört viktigt. Ord är mäktiga, de kan värna om andra eller krossa hjärtan. Göra någon skamsen och sårbar eller frigöra glädje och tillit. Ord kan krossa drömmar eller ge dem liv. Ord kan upprätta relationer eller helt förstöra dem. De kan skapa försvar eller helt bryta ner det, vi bär i våra händer ansvar för hur vi sprider orden och hur det faller ut.

När sorg och förlust drabbar oss kommer en våg av olika uttryck för detta scenario. Dagar som kantas av att ta emot nya tankar och känslor, dagar då vi på något vis skall finna en slags ventil att öppna och presentera vad vi upplever. Svåra ögonblick att verbalisera och ibland skapas det ett totalt kaos av hur eller vad vi väljer göra och säga.

Då vi modifierar vårt språk, skapar vi en viss respekt inför andras känslor men likaväl en respekt inför oss själva i det vi gör. När vi använder ett språk som tenderar väga helt åt det negativa hållet, skadar vi i första hand andra men i slutänden landar detta även på oss själva. Vi skapar inte bara en distans till andra utan också en distans till att själv må bra.

Då vi anstränger oss att använda ett positivt sätt i att uttrycka oss, även då vi är som mest sårbara, öppnar vi en dörr mot ett lugnare inre. Hårda ord stannar som ärr i själen, även hos den som uttalar dem, medan mjuka ord ger en varaktig gemenskap. Vi kan nå fram med vårt budskap även i ett mjukt val i exponering av våra känslor och tankar.

För de som bär sorg finns så många uttryck att möta och även om vi tycker oss vara välbekanta med varandra och våra olikheter, så kan upplevelse av förlust falla ut så otroligt olika på oss. I den upplevelsen kommer ofta ord att lämna oss och falla ut över vår omgivning och på så många olika vis. Vi måste parallellt med hantering av oss själva också möta andras hantering av sorg. Detta kan många gånger innebära  ett möte med hårda ord.

Saknad och det definitiva slutet av någons existens är bland livets svåraste ögonblick, då vi omsluter dessa ögonblick med ett respektfullt ordval skapar vi en gemensam styrka att gå vidare i sorgen gemensamt. Så i de stunder vi påverkas av allt som skett är det bättre valet att göra, det som vi kan bära i vårt inre utan ånger.