Att vara stark i livet innebär inte att vi aldrig snubblar, faller eller känner känslomässig smärta, utan att vi har styrkan att åter resa oss igen.
Livet innebär ibland att vi måste stå inför det faktum att ge upp vissa saker, en balans mellan lycka och sorg. Vid varje situation där vi ställs inför de olika betingelser av glädje eller ledsamhet som utgör själva livet, blir vi antingen vinnare eller förlorare. För att leva och ta oss igenom svåra situationer behöver vi förse oss med positivitet och mental styrka för att hålla oss på fötter.
Separationen mellan det förflutna, nuet och framtiden är en snubblande känsla och vi förlorar lätt fotfästet i det kaos av tankar och känslor som medföljer den insikten.
Ett liv innebär att vi faktiskt är i en ständig rörelse, även om vi oftast upplever det motsatta i en svår situation. Ofta blir känslorna och våra tankar så överväldigande att vi upplever att livet stannat i den akuta situationens begynnelse.
Våra livsmål förändras i takt med det vi möter genom livet, detta innebär inte att vi måste förlora hopp och tilltro till framtiden. Istället måste vi komma till insikt med att skapa nya mål och låta oss bli trygga med detta.
Skapa en prioritering på vad som är av vikt eller inte i livet, var du vill lägga din uppmärksamhet och strävan framåt på. Låta dig spendera mer tid på sådant som ger dig kvalitet och där du kan återskapa lugn och balans. Därigenom ökar du din förmåga att möta förändringarna.
Emellertid måste vi också få tillåta oss att känna det vi känner, stanna upp emellanåt i vår sorg men aldrig låta den prägla hela ditt framtida liv. Sorgens fågel stryker över våra hjässor men får aldrig bygga sitt rede där.
Då vi låter oss vara medvetna om de saker i livet som ger oss glädje, har vi större förutsättning att möta, bearbeta och ta oss igenom sorgen. Värna om de saker i livet som kan få dig att må bättre och inspirera din nyfikenhet på livet åter. I den inspirationen kommer du finna saker som ger dig mening och som definierar dig och dina livsval framöver.
Ibland i de svåraste av upplevelser som vi serveras genom våra liv är det bra att kunna sätta sig själv och sina känslor först, låta sig tänka på vad som är bäst för en själv. Därifrån kan en stärkande känsla byggas. Såklart får vi ibland höra det motsatta, att det är själviskt att sätta sig själv och sina prioriteringar i första hand. Men faktum är att då vi låter oss blandas ut av andras behov, glömmer vi bort våra egna och därigenom förlorar förmågan att agera effektivt. Då vi väljer att alltid sätta andras behov i första hand är det lätt att förlora vår självkänsla och sorgen blir allt svårare att bearbeta.
Vi lever i en tid av osäkerhet och instabilitet, dagligen påverkas vi av händelser i livet omkring oss. En del av oss möter den svåra förlusten som slår in i livet med full kraft. Vi försätts i ett slags överlevnadsläge där varje tanke, känsla och handling påverkar oss helt. Allt skapar en oro i hur vi skall bemöta livets svängningar och motgångar.
Detta skapar stress och ångest, som i sin tur ger en instabil grund att utgå i sorgebearbetningen ifrån.
Genom att värdesätta oss själva mer, se till våra egna behov och prioritera det som ligger oss varmast om hjärtat, har vi bästa utgångsläget att möta, bearbeta och gå igenom en sorgeprocess.
Ingen äger facit på vad som är det bästa att göra, det är så olika betingelser som gör mallen rätt till just din eller min resa igenom en förlust. Varje sorg är sin egen, vi äger alla vår egen reaktion, bearbetning och konklusion på den resan genom våra livsöden. Dock delar vi ett och samma i all sorg, att vi alla måste leva med förlusten.
När din värld rasar och du faller, håll tag om det som känns rätt för dig och luta dig tryggt mot insikten av att se dina behov och låta dem bli dina följeslagare genom sorgebearbetningen.