Människan saknar och längtar alltid efter någon eller någonting i livet. Allt ifrån medmänniskor, relationer, saker, platser, en förlorad livssituation till framtida viktiga ögonblick i livet. Sidor och ting i våra liv som skapar vår egen livshistoria.
Längtan är en stark drivkraft i våra liv, längtan i stort och smått, längtan i närtid och dåtid. Många längtar efter förändringar i livet eller framtida mål medan andra längtar efter svunnen tid och saknad till den eller det vi förlorat.
Längtan är en mångfacetterad och viktig känsla som vi bär med oss genom hela livet i olika verkningsgrader.
Att längta hänger samman med livets förgänglighet, en känsla av saknad och existentiella funderingar. En känsla som kan tränga sig på och inte går att skaka av sig.
Då vi upplever längtan, är det lite som att drömma sig bort, finna en stillande ro i att få ge kraft åt längtan.
Det finns olika sorters längtan och de har olika inverkan på våra livssituationer. Då vi längtar i positiv riktning, som exempelvis det väntade ofödda barnets ankomst eller en förestående lycklig händelse sker en rofylld och upphöjd glädje inombords.
Då vi i motsats längtar efter förlorad och svunnen tid, längtar till det som en gång var fylls vi lätt av tomhet och nedstämdhet över det faktum att vi förlorat detta. Förlorat det som en gång var, det som utgjorde en del av en lycklig tid i livet.
Längtan kan ta upp hela vårt fokus och låta oss driva iväg i en tillvaro där vi hindras från att gå vidare. Försvårar oss från att sätta ner en fot framför den andra och komma vidare i livet.
Då vi låter oss fylla tankarna med förlusten, kan vi inte finna förståelse för att det som var inte längre kan vara.
Vid vissa tillfällen i livet av längtan , uppstår ibland förvirring, ” Vad skall ske med mig nu ?”, ”Hur blir mitt liv nu ?” och vi omges av starka känslor som bäddar in vår längtan i en ledsamhet och saknad.
Dock kan vi övervinna längtan genom att låta oss sätta upp nya mål i livet. Låta oss se utan rädsla på ensamhet och se med gott mod mot att framtiden läker emotionell sårbarhet.
Då vi låter oss släppa taget om längtan ger vi inte upp känslan av saknad, utan accepterar livet som det är i stunden. Vi har bättre möjlighet att bearbeta vår förlust i att bära sorgen fram i nya möten genom livet, där inte längtan blockerar vår mottaglighet för de ögonblicken.
Under hela vår existens skapar vi vår egen livshistoria, det som varit, ett kapitel i din egen roman i livet blandat med de oskrivna bladen, sidor du skall fylla med nya upplevelser.
Vi är vår egen dirigent i livet, vi väljer den tonart som skall fylla våra sinnen och hjärta.