Jag vandrar längs strandlinjen, sjön ligger mörk och stilla. Molnen speglar sig över vattenytan och de sista solstrålarna letar sig ner i hörnet av viken. Över mörkt vatten flyger några vildgäss skriande ut och jag stannar till, följer ljusets skiftningar över deras vingar och förundras över dess graciösa flykt. En kylig vind drar in från sjön och jag drar jackan tätare om mig. Höstens antågande når mig i doften från vissnande vassrugg och strandkantens gulnande björkar, jag möter ett skifte. En förändring är på väg.
Många gånger ser vi ofta ett skifte i tiden som ett slut på något, vilket är helt naturligt. Men allt som ger oss upplevelse av slut, på det ena eller andra viset kan skapa såväl känslomässigt kaos som välmött lugn. Vi förhåller oss att oftast betrakta ett skifte som ett slut och inte en förändring. Då man tar in begreppet ”slut”, kan det landa i en svårare bearbetning än om man möter tanken ” förändring”. Begreppet ”slut” har en förmåga att påverka oss annorlunda än begreppet ”förändring”, vilket på sikt påverkar oss olika.
Allt börjar och tar slut, dagar, händelser eller ting vi möter igenom livet. Vi föds och dör, vi finner glädje och vi finner sorger, vi möter hälsa och vi möter sjukdom eller skapar möten och möter avsked. Under livets gång passerar vi igenom början och slut. Vi möter skiften och ser förändringar, det som utgör grunden i att leva.
Från det ögonblick vi föds går vi förändringar tillmötes. Varje slut av en fas, är starten på en ny.
Förlust och sorg är en del av våra liv. Genom hela vår existens kommer vi att möta skiften som skapar förändringar i livet. Vi kommer att ta avsked av personer, situationer, platser och föremål som vi håller av. Allt är temporärt, inget varar för evigt, inte ens våra egna liv. Vi vet detta och ändå lägger vi många gånger ner massor av energi på att se skiften i livet som negativt dominerande känslomässiga slut istället för en förändring och öppna för något nytt.
Om vi kan förmå oss att möta tanken på att allt i livet är temporärt och inget består för evigt, kan vi undvika den smärtsamma frustrationen som har en förmåga att belägra vårat sinne helt och fullt ut.
Vi kommer berikas med insikten om att då situationer når ett slut och det skapas en förändring, når vi vetskapen om hur vi möter avslutet av livet som haft sin gång.
Då vi ser ett skifte i livet som ett slut, kommer upplevelsen av det att flöda inom dig i en känslomässig storm. Hindra dig att komma över, då du hålls kvar i det förflutna. Det du omgavs av har gått förlorat, men förblir oavslutat för dig då du betraktar skiftet som ett slut och inte en förändring. I alla förändringar finns påtagliga bevis för upplevelser som alltid kommer att förbli en del av dig och en del av en tid i ditt liv. Då du säger farväl, lämnar skiftet en bild av en förändring, där det du upplevt aldrig kan tas ifrån dig, för det tillhör dig.
Att se en förändring eller möta den, handlar inte om att starta livet från noll, utan en historia av mognad som man tillgodogör sig genom mötet.
Det kan tyckas underligt att påbörja livets fortsättning med ett slut, men alla slut är också starter, vi vet det bara inte vid tillfället.