blommor

Ta vara på stunden

Utanför det halvöppna fönstret faller ett mjukt sommarregn.  Dropparna studsar och hoppar, bildar små ringlande mönster över glaset. Då och då hörs ljuden, från vindens rörelse i träden, vatten-tyngda blad som rasslande skakar av sig vätan. Ljudet från någon som skyndar fram genom vattenpölarna på gatan utanför, skrattande barn som lekfullt hoppar i vattnet.

Hennes händer vilar kring kaffekoppen, håller den varsamt i hopp om att spara den sista värmen däri. Lyssnar efter fotstegen vid dörren, timmarna går långsamt fram, hon har väntat så länge. De skulle komma inom och hälsa på, en kort stund var det sagt. Hon har glatt sig så, tacksam över det löftesrika samtalet, förväntansfull över dagen. Livet utanför pågår för fullt, får henne att minnas stunder av glädje och sorg. Saknaden efter det som varit finns där , tomheten och tystnaden, väntans timmar. Snart kommer de nog, hon lyssnar efter stegen till hennes dörr………..

Ensamheten gör sig påmind dagligen för många av oss, blandas dagligen med en gnutta hopp om att få vara nära någon. Bli sedd och hörd.

I det dagliga livet blir vi ofta uppslukade av livets måsten, ett stressmoment som gör att vi lätt glömmer att uppskatta livet. Avstår stunderna i gemenskap. Vi kastar om våra prioriteringar i livet, glömmer att ägna tid åt det viktigaste, avstår närhet och närvaro till någon. I en tid då vi ofta låter våra måsten,  bygga upp murar till möjligheter att leva för och med våra nära, låter vi värdefulla ögonblick gå förlorade. Hur vi väljer att använda vår tid, säger något om hur vi ser på den. Hur förvaltar vi våra möjligheter och vår tid ?

I allas vår närhet lever någon som är ensam, kanske genom förlust av en livskamrat eller andra livsvillkor som skapat en tillvaro i ensamhet.

Då vi väljer att besöka, höra av oss och ge av vår tid i syfte att visa vår omtanke, ger vi den största och viktigaste gåvan i livet, nämligen glädje. Omtanke i såväl handling eller ord, är en enkel men oerhört rik gåva för den ensamme.

Då vi omges av arbete, barn och familjer, är våra dagar fulla av schemalagda aktiviteter. Stunder då vi kan ta vara på och värna om våra anhöriga blir i den dagliga stressen få. För oss som är mitt i livet med allt som skall flyta på kan det vara lätt att missa tillfällen, vilket är sorgligt. I synnerhet då livet ej erbjuder någon paus knapp, allt som vi väljer att göra är faktiskt bara,  här och nu. Begreppet sedan, blir kanske aldrig av.

Livet fortsätter omkring och de flesta av oss har lyckligtvis möjlighet att ta del av det . Då  några av oss lever i ensamhet med livet som flyter så stilla fram, är kontakt med familj och vänner av stort värde. Men för några av oss blir ensamma stunder en övervägande stund i dagarna som kommer och går. Vikten av att få höra av sina anhöriga genom samtal eller besök har en stor betydelse för att få motivering till att leva med glädje och tillhörighets känsla.

Att tillhöra, känslan av gemenskap är en av de viktigaste bekräftelserna på vår existens. Känslan av att vara viktig för någon, att ha kontakt, få ge kärlek och att bli älskad utgör en primär överlevnads grund. Vårt behov av att få vara i ett sammanhang, att få tillhöra en gemenskap är av största vikt för att behålla glädje till att leva och motverka ensamheten.

Så  betänk detta ; dagar som vi har i livet, dagar då vi ger oss tid att dela vår stund med den som längtar efter gemenskap, kommer att  skapa en stor glädje. Om det så är endast en liten stund, så gör den oftare. Vikten av besöket, samtalet och närheten kan göra någon väldigt lycklig.

Share via