Små strålar av tidig morgonsol letar sig igenom gardinen och väcker mig med sitt välkomnande ljus. På nattduksbordet står liljekonvaljen i vasen och fyller mig med dess sköna dofter. Genom mitt fönster på glänt hör jag vårens väktare stämma upp i sin vackra drill som fyller mig med förnöjsam glädje och jag blir förvissad om hur dessa hoppfulla toner skänker visshet om värdet av varje stund.
Det är ett stort värde att finna de små ting som omger oss, men framförallt kunna inse hur dessa är grundläggande att ta till sig för att genomleva de svåra stunderna. Livet tar, men ger likaväl, så vi bär alla ansvar att se detta trots andra ting som tynger oss.
Det är en tid av ljus och vackra intryck som möter oss i dessa dagar, stunder som sätter sig inom oss på något vis. I det moderna och ibland frenetiska liv vi lever tappar vi lätt bort oss och glömmer vikten av en grundläggande sanning till livet, nämligen vår koppling till naturen där vi påverkar vår förmåga till att vitalisera vår mentala och emotionella hälsa, hur stor vikten är av att låta sig se de såväl små som stora tingen omkring oss, vilket engagerar alla sinnen i upplevelsen där. Vi behöver den kraft som finns i att ta in ljus, färger och dofter för att ge utrymme för reflektion och emotionell återhämtning.
Några av oss möter vårljuset och aning om försommaren med glädje och låter det lägga sig som en trygg och harmonisk känsla i vårt inre, medan andra kan känna en sorg i att inte kunna ta till sig stunden eller finna tomhet i att ej kunna låta sig möta det faktum att det faktiskt stärker oss; likaså att sorgligt nog faktiskt också frånta sig rätten att vara i och med det vackra som finns omkring, att beröva sig den möjligheten då den på något vis känns orätt att befinna sig i då någon vi saknar mist den möjligheten; en slags skuldbeläggning på sig själv, vilket inte stärker utan stjälper.
Faktum är trots allt att det liv som släckts inget hellre hade önskat dig än att få möjlighet till att återfå styrka i saknaden som bärs i ditt hjärta. Livet har inga genvägar men istället möjliga vägar som omger oss i det som vi ibland missar att se och landa i. Sorg och bedrövelser stjäl vår uppmärksamhet och bygger ibland sitt rede över våra hjässor, vilket kan beröva oss livets ljusa möjligheter och skuggar vår syn.
Det är i alla aspekter en utmaning att ta sig genom svårigheter och möta okända vägar fram i livet – en väg fram som har sina okända dalar och höjder. Dock blir motivationen starkare om vi lyfter blicken och tar in ljus,dofter och färger, låter oss finna kraft inför livet och det som ligger framåt vägen. När sinnet är öppet för allt som händer och är i din omgivning, är vi på rätt väg fram.
Livet är i sig en underbar tillfällighet, och att veta hur vi kan möta och leva det på bästa möjliga sätt kräver viljestyrka och mottaglighet. Ignorera inte alla de där möjligheterna som livet ger i varje stund.
