Försommarljus väcker längtan

Liksom vintermörkret omsluter oss och ofta hänvisar vårt fokus på de tankar och känslor vi bär i saknaden, väcker försommarljuset också en längtan inom oss. Kanske längtar vi efter en situation eller något som skänkt oss lycka och glädje i livet. Kanske växer längtan sig starkare efter den vi mist vid vår sida, någon som […]

vackert staket med grind

Liksom vintermörkret omsluter oss och ofta hänvisar vårt fokus på de tankar och känslor vi bär i saknaden, väcker försommarljuset också en längtan inom oss. Kanske längtar vi efter en situation eller något som skänkt oss lycka och glädje i livet. Kanske växer längtan sig starkare efter den vi mist vid vår sida, någon som vi önskat få dela allt med.

Dagarna blir längre och våra stunder av reflektioner får mer tid att gro, vi låter vissheten om att allt inte blir som förut ta plats i våra sinnen. Några av oss kan förneka sig att glädjas av all prakt som åter kommit till liv, medan andra upplever och förundras livets gång. Våra förmågor att landa i stunden har olika utgångspunkter, då vi alla bär vår egen historia. Ingen är den andra totalt lik då våra känslor, tankar och konklusioner är olika. Så är det och måste få vara, vi har rätten till våra känslor som de är.

Då vi ställs inför längtan, förs vi mot ett vägskäl av kraftfulla insikter; saknad, rädsla, ensamhet och emotionell sårbarhet. En flaskhals av upplevelser som följer sorgebearbetningen inom oss. En sorgeprocess , är en rörelse där vi ständigt förs fram med sin varierande påverkan på oss. Vi talar om tid att sörja och tid att leva, men allt har en sammanflätande väg framåt,  där vi påminns i olika situationer om saknad och längtan.

Då vi mister någon i våra liv lever vi vidare med full insikt om den förlusten, bär vår sorg som en del av det som är du eller jag. Vi har dagar då livets skeende omkring oss skingrar våran längtan,  men också dagar då denna känsla står helt i fokus.

Det finns i varje liv stunder av att vi har glädje, lycka och harmoni i en nästintill perfekt balans. När livet vänder sina vindar och den magin i ett enda ögonblick upphör,  ställs vi inför den största av alla utmaningar, att finna mening med våra liv åter.

I den sorg vi upplevt föds förutom saknaden, en längtan. Då vi saknar bär vi parallellt med den känslan,  en insikt om dess definitiva verklighet av förlusten. Då vi bär längtan,  har den känslan en viss förmåga till att blockera det som faktiskt finns kvar omkring dig i livet. Längtan skapar en oändlig distans till livet som är. I den längtan vi bär till de eller den vi mist är det lätt att missa de tillfällen livet ännu ger av glädje och lycka. Då vårt fokus läggs på längtan uppskattar vi inte det som trots allt finns omkring oss. Längtan har en förmåga att konstant fixera vårt medvetande till det som vi inte längre har i livet.

Nuet är,  oavsett om vi uppskattar det eller inte, det enda som vi faktiskt äger, och den insikten utgör hemligheten till att låta sig verkligen leva.

Ibland slutar vi leva i vår egen verklighet på grund av längtan till något som inte existerar.  Att låta sig helt och hållet fastna i längtan,  bestjäler dig resten av ditt liv.

Naturligtvis äger vi rätten till att såväl sakna som längta efter någon eller någonting, men vi äger likaväl rätten att möta livets dagar med förnöjsamhet och glädje. Låta oss trots saknaden och längtan ge livet en mening. I varje stund finns något att uppmärksamma, hur trivial den än må vara så får den en betydelse då vi låter oss möta den. Vi balanserar oss fram genom livet med ständiga följeslagare som, distinkta målsättningar, känslopräglade erfarenheter och  längtansfyllda livsmål. Samtidigt skall vi också  parallellt kunna  hantera raserade målsättningar, emotionella katastrofer och förlorade livsmål. Vi färdas genom ett virrvarr av upplevelser, vilket emellanåt skapar ett känslomässigt kaos som i sin tur väcker en längtan efter någon eller något som gav trygghet och lycka.

Så längtan finns alltid någon stans på vår resa genom livet, kan ibland också vara bränslet till att uppnå något positivt. Dock bör vi handskas varsamt med denna känsla då den i en längre behållning inombords kan skänka oss en större saknad och sorg i livet.

Att vara medveten om en känsla är att kunna observera den utan att fastna däri. På så vis kan du lära dig möta framtida mål att landa tryggt i.