Då allt stannar upp och livet tycks ha tagit en helt oönskad riktning för oss, ställs så mycket på högkant och vi tappar lätt motivationen att möta vår dag. Genom oförutsedda trauman eller genom förväntad förlust, tvingas vi ställa om våra livsmål helt eller till viss del.
Det vi önskade uppnå eller behålla hoppet till i livet, lämnar oss bryskt. Vi tar stegen in i en tillvaro av svåra stunder och sätter all vår livsmotivation och framåttänkande på paus. Vi tvingas släppa taget om det som utgjorde en viktig del av våra liv.
Hur vi än önskar behålla dagarna fram ute ur våra liv, så är verkligheten den att ”livet väntar inte ”, utan dagarna rullar på i sin vanliga rytm, vare sig vi önskar det eller ej.
Livet väntar aldrig in dig, utan flyter på framåt och för att följa det fram måste vi hålla balans mellan förmåga, vilja och motivering. Vilket är just det vi i sorgen många gånger tappar fotfästet till.
Förlorar vår styrka att sätta mål framåt, även de ytterst små valen kan bli oss helt oförmögna att se. Mål som kan lyfta vår vilja att möta dagarna framåt och styrka att ta oss an de nya situationer och förändringar som följt den förlust som vi måste genomlida.
Att ta sig an livet och tackla motgångar, kommer från vår innersta vilja, vår själ som av naturen är fri och förvaltar vårt sanna jag. Vårt sanna jag, där alla har olika plattformar att utgå ifrån. Varierande grunder för att kunna nå möjligheten att ta ansvar och forma livet därefter. Likaså de möjligheter vi har i att förstå det viktiga; det är inte vad händelser har gjort oss till, utan vad vi har valt att göra dem till. Låter vi dem färga livet helt och hållet och placera oss i ett tidlöst rum av sorg, smärta och livsförnekelse, eller låter vi definitionen frihet ta fram den fria viljan och ansvaret inför det liv vi lever. Förvaltar vår tid här, med såväl möte i sorg som lycka.
För allt i livet handlar om de val vi väljer, de åtagande vi själva tar ansvar för och de möjligheter vi måste förvalta med omsorg och respekt.
I sorgen tappar vi lätt bort oss själva, lägger mycket tid på att grubbla och finna svar på allt. Låter oss inte kunna utvärdera eller finna förståelse, och just så verkar sorgen inom oss. Vilket tar all vår uppmärksamhet och fokus läggs på funderingar som i många fall aldrig finner ett svar. En process som tar mycket kraft och är svår att hantera såväl psykiskt som fysiskt.
Förändringar i livet genom sorg, utgör ofta ett hot mot vår stabilitet och livsmotivation. Då dagar rullar fram som omsluter oss med fullständig omstrukturering av livet, förlorar vi också styrkan att återvända till livet omkring. Vi måste anpassa oss till en ny verklighet, vilket inte innebär att vi i hjärtat accepterar förlusten. Men att vi förstår att vår drivkraft och möte med livet, grundar sig på att vi har en viss vilja att anpassa oss i det som är.
Givetvis måste vi alla finna vårt eget sätt och vår egen väg att ta oss vidare, men att vi också förstår det, att värdesätta varje typ av förändring och hur vi bestämmer möta den verkligheten.
Livet är oerhört flexibelt, i varje stund sker livet med oss alla. Därav behöver vi själva en stor dos av mental flexibilitet, för att få en bra förmåga att styra om målen och uppnå förståelse för att livet ger oss chanser likaså. Chanser att börja om var dag.
För att eftersträva ett liv som ger dig glädje och vilja, innebär att acceptera de förändringar du måste vidta för att göra det möjligt. Att finna de mål och medel som öppnar vägen dit, väcker ett gryende hopp inom dig och det hoppet lämnar vägen fri att ansluta till livet här och nu.
Låt dagar i ljuset från sommaren omsluta dig och låt dig finna ro där. Med önskan om vackra dagar.
